Kom till Örebro Tisdagen före. Det blev omgående full fart i verkstan hos Englin. På onsdagen kunde jag hämta Lazlo hos motorbyggare Kenneth Jönson som gjort det han kunnat med ECU:ns E-prom. Nu gick Lazlo bra. Nyrenoverad motor av Jan-Erik liksom av honom renoverad växellåda på plats. Kunde provköra bilen samma kväll på en vägstump Olle Jansson hade fixat. Torsdagen blev därför så där bra och lugn som man bara önskar sig. Småfix utan stress. Lastat o klart på kvällen.
Avfärd med Stig-Åke på Fredagen de trettio milen genom ett fantastiskt vackert Sverige ner till vännen och Franske rallycrossmästaren Göran Johansson strax utanför Nybro. En upplevelse i sig. Han har t.ex. fixat eget flygfält till sitt lilla plan han har stående på logen i f.d. rallycrossverkstan. Inte nog med det. På kvällen gick vill till skogs för en grillafton vid hans egen uppgrävda sjö!
Så var det dax för tävling och träffa det sköna Sukkagänget. Några välbekanta ansikten men även några som jag träffat för få gånger för att minnas de olika namnen.
En jag minns väl är Robert Berthilsson som ställde upp som stand in för Brittmarie denna gång. Tävlingen var onotad så han hoppades säkert på en lugn resa. Lite för lugn kanske. Vi klarade bara av att bli femma på SS1. Nästan tolv sekunder efter Rydin på de tolv kilometrarna. Dock skyller jag lite på flera missade växlingar. Robban tyckte tempot steg på slutet. Alltid något.
Sen direkt till SS2. Där missbedömde jag rejält och körde ner ett stort och vitt häststaket vid en vinkelsväng. Det var på nåder jag lyckades undvika ett stort träd. Robbans sidoruta försvann liksom höger lykta. Dessutom bulig stötfångare och sida samt en trasig vindruta. Farten räckte dock till en andraplats vilket förde upp oss en placering.
Det blev en intensiv tid vid servicen. Stig-Åke hade fullt upp att fixa till front med ny lykta o blinkers medan Robban fick fixa till plast till sin dörr. Det dammade in friskt när den var borta.
Stressfria åkte vi sen mot SS3 och bilen verkade helt duglig att köra med. Så länge ratten står rakt så brukar det mesta vara ok. Ser man på, gubben kan än. Det blev faktiskt en sträckseger här före snabbe Marcus Johnsen. Så var vi uppe på tredjeplatsen. Inför sista 6 km korta SS4 var dock avståndet upp till Rydin hela tolv sekunder så några segeraspirationer fanns inte. Men i rally kan ju allt hända. Vi lyckades ta in fem av dem men det var ju inte tillräckligt. Tvåa på sträckan men brutalt frånåkta av Johnsen som gick förbi Rydin och vann. Han var sjua totalt på den sträckan! Vi var faktiskt tia där så vi slutar som trea i cupen och är mycket nöjda med det. För långsam start gjorde att vi var chanslösa att fightas om segern. Nu faktiskt tacksamma att vi kom i mål efter debaklet på SS2.
Efter tävlingen körde vi ytterligare några mil söderut för att hälsa på en riktigt härlig supporter vid namn Patrik Putte Pettersson. Där bjöds vi på husrum, mat o dryck samt trevlig samvaro på kvällen. Väldigt positivt att kunna få träffa en generös supporter för första gången.
Söndagen ägnades åt hemfärd.
På måndagen tog vi oss tid att besöka T-gubbars som har sina måndagsmöten på Biltema i Örebro. 5 kr för en kaffe med bulle är inträdet. Passade på att köpa en elfärgspruta som jag visste skulle komma till användning. Sen blev det full fart i sukkaverkstan. Lazlo skulle kläs av allt trasigt.
På Tisdagen åkte Figge upp till Sukkafabriken i Blötberget och hämtade grejor medans Stig-Åke och jag skruvade. Figge kom tillbaka med allt vi behövde. Även en ny vindruta. Den blev monterad på kvällen.
Front skärm och dörr målad med nya sprutan. Tydligen öppnade jag fel burk med grön färg. Åt helsike för ljus. På onsdagen blev det mesta monterat tack vare att även Olle kom och hjälpte till. Faktiskt hann vi maskera bilen och spruta ett tunt lager färg till som hade bättre nyans. Så på Torsdagen var det bara småplock igen. Helt otroligt vilket flyt. Varför så bråttom då? Jo, det var ytterligare ett par tävlingar på G kommande weekend. Sen skulle jag ju fara hem på tisdagen.
#3 Zabrarallyt 2024-05-18
#2 LBC Ruschen, Lima 2024-02-10

Det började bra med att vara tvåa i besiktningskön och sedan ut med nr ett på dörrarna på de helt fantastiska sträckorna. Med Victor Johansson tillbaka som notläsare i högerstolen kändes det jättebra liksom att ha två nya framdäck monterade.
Allt kändes bra från början. Man måste ju anpassa sig till det högre tempot med noter vilket gick bra. Efter en mil eller så, så började jag inbilla mig att motorn tappade orken (hade den känslan på sista i Gestrike också men trodde det var inbillning). Nu besannades farhågorna när Lazlo började gå på tre cylindrar. Slutåkt var första tanken men tempen var normal och ingen oljetryckslampa lös. Sen var det ju så himla kallt ute så det var lika bra att köra på. Vi tog oss till service och skruvade med Lucas Carlssons pappa Patrik ur alla stift. Ser man på! Ett saknade mittelektrod och bra mycket mer. Så med tjugo nya liter bensin, en halv liter olja och fyra nya stift gav vi oss iväg till SS2.
Lättnaden var stor när motorn lät bra igen. Sträckan gick bra men mina vänner snövallarna fick hjälpa mig en gång. Trots var vi rejält långsammare än Rydin och verkligen imponerade av Marcus Johnsens framfart. Han var artonde bil totalt i 2WD med sin Sukka så det var ju inte vi övriga som var dåliga.
SS3 innebar en vallning igen som gjorde att luftfiltret täpptes igen. Ridå. Men hela två SS återstod. Någon placering borde vi ju kunna avancera.
SS4 började bra men ett rejält förarmisstag gjorde att bilen nollade in i ett vägbyte och vi körde alldeles för rakt in i snön och blev hängande med tre hjul kvar på vägen. Jag bedömer att fyra personer hade vridit runt bilen drygt ett kvarts varv så hade vi varit loss. Nu fick en skotta och en varna. Det var otroligt jobbigt och svårt då bilen hängde tungt på en isvall.
Varför kämpa så när ”loppet är kört”? Jo tack vare 1300 Rallycups unika poängsystem så fanns först chansen att plocka någon SSpoäng på sista sträckan. Sen får ju alla som når mål fem viktiga poäng. Sedan fanns ju alltid chansen till några totalpoäng. Så visst är poängsystemet smart. Nu hann vi tyvärr inte då respittiden hann gå ut innan vi ens nådde service. Men summerar vi denna tävling så var den minst lika rolig som när jag åkte föråkare förra året. Rolig tävling med ett härligt gäng. Stort grattis till segrarna Marcus Johnsen/Caroline Gassner. Mycket imponerande.
Stage results LBC-Ruschen 2024

Nu är jag ombokad och blir kvar till nästa helg för ett eventuellt köruppdrag. Sedan bär det av söderut igen till ett regnigt Spanien. Så det får bli mina mekargubbar Figge, Stig-Åke och Olle som får ta sig an Lazlo inför sommarsäsongen. Han behöver snyggas till lite i näsan (skärmar och front). Motorn verkar ju lite trött då den drar mycket olja så den måste renoveras. Kompressionsprov visade att tvåans cylinder inte är ok. Det kan förklara en del av att vi inte hängde med så bra denna gång. Likaså måste växellådan gås igenom. Men första tävlingen i Nybro går ju inte förrän den artonde Maj. Drygt tre månader dit alltså.
#1 Gestrikekannan 24-01-27
Nu skulle jag få klara mig utan Brittmarie då det är för komplicerat att flyga med två hundar och även för dyrt. Samma gäller för att lämna bort dem. Alltså fick jag söka mig en Codriver och hittade unge och seriöse William Israels från Dala Järna.
Det blev en lyckad premiär där vi vann alla sträckorna och således även cuptävlingen. Faktiskt slutade vi 20:e totalt bland 126 startande med vår lilla kortdubbade Lazlo.
Tror ni mig inte får ni kolla här. Stage results Gestrikekannan 2024


Häftigt resultat från premiärtävlingen Gestrikekannan, Järbo. Vet knappt hur det gick till. Jag och min tillfällige kartläsare William Israels fokuserade bara på att åka fort och säkert. Resultatet blev vinst i Sukkacupen och en tjugonde plats totalt.
Självklart helnöjda med ett sånt resultat. Med tre sträcksegrar så tog vi absolut full pott i cuptabellen. Superstart på 2024.
Omstart igen 2024
Efter sommarens äventyr i Bl.a. MSR och Rally Uppland så blev suget så stort att vi ville mer. Vi tycker dock att MSR är en så pass dyrbar affär så vi är tveksamma till att det ger samma valuta för pengarna som några deltävlingar i 1300 Rallycup (Sukkacupen).
Flera av de deltävlingarna har stöd av Cupens tävlingssponsorer vilket innebär kraftigt reducerade startavgifter. Det vi betalade i startavgift 2023 kommer sannolikt räcka mer än väl för att delta i alla sju deltävlingar i 2024 års cup.
Dessutom innebär det att om något går galet så är det bara att åka hem och sen starta med nya tag i nästa deltävling.
En annan viktig faktor är att man tävlar på lika villkor. I Appendix K hamnar vår lilla Sukka i samma klass som dubbelt så hästkraftsstinna bilar. Slagen på förhand alltså. I Sukkacupen har vi bara åldern emot oss. Ska bli intressant och se hur snabbt prestationskurvan sjunker.
Efter att våra trogna sponsorer till höger här på sidan, plus ett antal privatpersoner som bidrar så har vi beslutat att homologera vår gröna Lazlo i grN, så vi kan tävla med den. Vår fina vita AppK Zandra får därför stå tills vidare.
Nu har jag varit i Sverige en vecka i början av December -23 för att hjälpa mina gubbar att få iordning på Lazlo. Det var roligt och har gått utmärkt. Nu har de kvar ett rejält jobb med att ställa iordning servicebilen innan Januari är slut.
Redan den 27:e Januari körs premiären i Järbos Gestrikekannan. Fjorton dagar senare är det dax för favoriten LBC-ruschen i Lima. Följ oss gärna på FB för mera aktuella uppdateringar. https://www.facebook.com/groups/152887255187707
Drömmar för 2023
Som ni minns så var jag hemma i Sverige i vintras och upplevde fantastisk glädje med att kunna få köra tre vintertävlingar med vår gröna Lazlo. Tyvärr gillades det inte att jag körde med min helt gatlagliga bil i Sukkacupen trots att ingen där hade nå´t att invända. Så tyvärr var det bara att lägga ner trots inköp av hjälmar o handskar.
Att jag skulle ”krypa till korset” och homologera bilen enligt SBF och dessutom få brukandeförbud på den finns inte på kartan för mig. Det är ju just såna här grejor som gör att jag och många med mig inte ser något annat alternativ än att söka andra vägar. De vägarna håller på att planeras och byggas. Till dess bidar jag tiden med vår Lazlo. Den kommer jag kunna använda som exempelbil när vi väl är framme.
Men sen har vi ju det där svårkombinerade dilemmat med att jag är väldigt sugen på att kunna få lägga iväg på en avlyst SS igen. Den längtan och den njutningen har inte gått över för mig. Problemet är bara att jag hunnit ganska långt på min livstumstock. Ska man göra saker i min ålder så är det viktigt att göra det NU. Annars kan det vara försent.
Brittmarie saknar även hon spänningen och dynamiken i utmaningen med rally. Så vi är väldigt överens. Hon tycker dock att om vi nu ska åka nå´t mer så borde vi väl göra det med Lazlo som redan finns där vid ”Sukkafabriken”. Visserligen körde jag föråkare med honom och Fredrik Nilsson i höstas i ESR. Men då är man ju funktionär så inte riktigt, riktigt samma sak. Trots att vi hade jättekul o fick några sladdar.
Till 2023 är planerna att använda Lazlo till att göra ett föråkaruppdrag i SM-tävlingen i Lima i Februari. Det ser jag jättemycket fram emot trots att man då måste lägga band på sig. Fjorton mil SS ska nog få bort lite abstinens. Sen blir det jättekul att helgen efter få borda Rallybåten och träffa en himla massa rallyentusiaster o kompisar. Surt för Brittmarie bara som måste vara hemma med hundarna.
Sen dök det upp ett tillfälle som satte myror i huvudet på mig. Jan-Erik Eriksson i Blötberget fick in en AppK Suzuki i byte. Den såg bra ut och var dessutom homologerad just i AppK. Det betyder att man kan åka med den i Sukkacupen (1300 Rallycup) men även i Historiskt rally typ MSR. Så efter lite diskussioner med Codriver Brittmarie, som har en dröm om att få åka MSR så beslöt vi försöka komma över den där bilen (som är döpt till Zandra). Vi hade ju en jättefin vit standard Suzuki Swift 1300 Gti Mk2 och en lika fin röd Suzuki Cab. Vi erbjöd dessa båda till Jan-Erik (visste han var sugen på den vita Gti:n) plus en peng emellan. Det blev att ta från våra besparingar fullt medvetna om att om brödet tar slut så kan vi ju sälja Zandra. Det är ju en himla skillnad mot att betala driftskostnader och tävlingsavgifter som bara ger tillbaka upplevelser.
Så nu har vi alltså blivit med en SBF-laglig rallybil som vi hoppas kunna åka lite med när vi kommer hem till Sverige i sommar. Även där är det lite ovisst då vår husbil stått på reparation i över ett år nu och är ju det enda vi har att bo i när vi är i Sverige och är förutsättningarna för att hela familjen inklusive hundar kan komma hem. Vi får se. Är ju en stund kvar till våren. I vinter blir det alltså bara jag som kan flyga hem. Bo får jag göra hos vänner.
Tyvärr räcker inte våra pensioner till mycket över vårt leverne så för att kunna tävla behöver vi hjälp med finansieringen. Allmosor känns inte bra även om jag tacksamt tog emot det i vintras. Så är det någon/några av er som har några bra kontakter med företag som skulle kunna tänkas vara intresserade av att hjälpa oss i vårat oldtimerprojekt så är jag idel öra.Med det vill jag och Brittmarie önska er alla en GOD JUL och GOTT NYTT 2023.

Uppehållet
Säsongen 2019
Ja det blev som vi befarade under 2018. SBF’s regler hindrade oss från att välja lätta hjälmar som enligt oss är ett krav om man ska kunna åka utan de överskattade HANS- och Hybridskydden.
Så det fanns inget annat val för oss annat än att ovilligt och tjurigt lägga våra gamla hjälmar på hyllan.
Jag färdigställde iallafall vårt nybygge Zolweig som Jan-Erik Eriksson i Blötberget fixade till det sista på och även framgångsrikt kört några tävlingar med. Så nybyggd färdig bil finns.
Den som lever får se vad framtiden bär med sig.
Säsongen 2020
Så blev även Zolwig såld efter att Jan-Erik kört in henne och fixat till en hel del smådetaljer.
Men att hon såldes fanns faktiskt en anledning till.
Jag hade under lång tid haft en påbörjad LAZLO. Den blev nu färdigbyggd i Leif Salanders garage i Storfors. Sedan registreringsbesiktade vi honom på bilprovningen vilket nu innebär att jag fått vita (men små) regskyltar till honom och får alltså köra honom även mellan tävlingarna.
I övrigt var det ju näst intill totalt stopp för allt rallytävlande detta Covid-år, vilket man ville eller inte. Själva tillbringade vi mesta av denna period i Spanien. Ingen nöd gick det på oss
Säsongen 2021
Början av året såg ju mörk ut men allt eftersom kom det ju lättnader. Inte för att faran var helt över utan mer att vi lärde oss leva med det tycker vi. Mot slutet av säsongen lånade faktiskt Jan Erik även Lazlo för ett par deltävlingar i SukkaCupen. Så även han är nu helt tävlingsklar. Tyvärr blev det kamaxelbrott när han körde finalen i Skänninge men av okänd anledning verkade motorn ha klarat sig från större blessyrer. Så nu står han redo för 2022.
#11 Rikspokalen Örebro 2018-10-06
Färdigkört i 1300 RallyCup 2018.
Redan klara mästarna Robert Andersson/Carl Gustaf Karlsson kom till start utan att egentligen behöva det då de redan förra söndagen säkrade sin totala vinst i 2018 års 1300 RallyCup. Frågan var nu istället hur ordningen skulle bli efter dem. Pallplatserna för oss och årets raketer William Binbach/Victor Johansson var redan säkrade men inte ordningen. Nu skulle det avgöras i Rikspokalen liksom en mängd placeringar i den slutliga tabellen.
Bara dryga fyra kilometer efter starten vid Kvinnerstaskolan började första nio kilometer långa klassiska och utmanande Dyltastigen, just vid Dylta Herrgård.
Först ut var självklart tabellettan Robert Andersson följd av oss med startnummer 13. Här höll Ola på att ödelägga hela vår tävling genom ren ouppmärksamhet. Han missade nämligen ta in Brittmarie’s Skarpa högersväng och hade alldeles för hög fart ur föregående kurva. Det slutade med en rejäl avåkning ut bland buskar och sly. Tur för oss så fanns det som vanligt väldigt mycket publik på plats i skogen som var utomordentligt snabba att putta tillbaka veteranerna på vägen igen. Bara ett tjugofemtal sekunder förlorades även om det är ett ljusår i Sukkakretsar.

Stämningen var god vid servicen. Egentligen bara Binbach som hade problem med styrningen på sin bil men det fixades till. Figge tankade och Stig-Åke rensade bort lite skräp i front och i hjulen. Sen packade de ihop för att sticka ut och titta på sista sträckan.
Nu var det dags för de två sista sträckorna i Järleområdet där faktiskt de boende i gårdarna nästan slåss om vart rallyt ska dras fram varje år. Fantastisk inställning.

Slutresultatet i Cupen då? Jo vi lyckades ändå behålla vår andraplats totalt och är mycket nöjda och stolta över den. Både Robert och William har planer på att lämna oss för att prova på RallySM i några häftigare (och dyrare) bilar. Med det tempot de har så är jag övertygad om att de kommer göra väldigt bra ifrån sig.
| Namn | Fk | Klubb | Poäng | |
| 1 | Robert Andersson | A | Eskilstuna MK | 356,81 |
| 2 | Ola Strömberg | A | Nora MK | 331,71 |
| 3 | William Binbach (J) | B | Kolsva MS | 324,16 |
| 4 | Andreas Abrahamsson | A | Katrineholm MK | 238,78 |
| 5 | Joacim Rydin | A | MK Ramunder | 224,97 |
#9 Rally Blekinge 2018-09-22
Efter Rally Blekinge:
Det blev c:a hundra mils husbilskörning plus 3,5 mil transportsträcka och bara några hundratal meter i rallybilen i denna helg den 22/9. Först en krånglande fördelare och sen troligen till följd av det ett mottorras. Synd om inhoppande Codrivern Jörgen Norman som inte fick åka just något.
Så det finns inte mycket mer att berätta om än att jag får hem och byta motor. Som tur är har jag en fungerande som står.
Väldigt stolta dock att Robert Andersson och Kapten slutade på en total trettonde plats. Det visar att vi inte bara har kul i våra sukkor. Vi visar att det går att köra fort med enkla och billiga grejor. Personligen tycker jag det är häftigt att vi ibland hänger med dessa snabba killar
Resultat HÄR
#10 Rally Killingen 2018-09-30
Cupen för 2018 avgjord. Men vem som blir näst bäst kommer att avgöras i SMK Örebros Rikspokalen som är SukkaCupens finaltävling.
Det är bara att erkänna att fjolårets mästarpar är bäst och behåller därför RallyProdukters vandringspris ytterligare ett år.
Men det här ska handla om vårt team Strömberg med Team Lindberg i Edsbyn som anmälare. Med hustru Brittmarie kvar i varma Spanien blev det vännen Ronnie Maxe som fick rycka in i högerstolen. Jag hade ju jobbat i garaget hela veckan och bl.a. bytt motor på Urzula. Återigen satt TH1 i. Det var den som blev dieselförgiftad förra vintern och som nu Tomas Hasselhuhn hade renoverat och jag hade stående som reserv. En alldeles fantastisk känsla av lättnad att ha en färdig motor stående. Den startade direkt vid uppstarten och verkar fungera alldeles utmärkt.
När vi anlände Värmländska Kil på fredagskvällen så var redan våra trogna servicemän Figge och Stig-Åke på plats. De hade tagit Figges husbil för att sova över och slippa gå upp tidigt på Söndagsmorgonen. Vilka gubbar …och med över 140 års erfarenhet tillsammans!! Nu lite grått och regnigt när vi besiktade.
Söndagsmorgonen visade sig på den ljusa sidan med uppsprickande himmel och en hel del sol. Vi tre ekipage som hade chans på seger var självklart på plats plus några till. Men lite för få startande tycker vi allt.
Första sträckan var grymt krävande. Väldigt snabb men inte rak. Det gällde inte bara att ha bra körteknik. Man var tvungen att våga också. Den som vågade bäst var ingen av oss tre (Ola/Ronnie, Robert/Kapten, Wille/Victor) utan vår C-förare vid namn Anton Larsson. Visserligen med lite lokalkännedom, men ändå. Vi var bäst ”of the rest”, 2,5 sekunder efter.
Resultatlista HÄR
#7 EMK Kannan 2018-09-01
Faktiskt öppnade vi lika bra här som i förra tävlingen Slottssprinten. Att vara dryga sekunden snabbare på SS1 än hemmafavoriten Robert Andersson/Kapten Karlsson är mer än godkänt. Men berömmet går till William Binbach/Victor Johansson som var några tiondelar snabbare än oss. Repris alltså från föregående tävling.
SS2 var över milen lång och väldigt krokig. Kanske tappade vi ett par sekunder på ett ”tröskelhäng” nära målet men blev ändå ca 6 sekunder efter Robban/Kapten. Binbach fick kasta in handduken pga tekniskt. Så i praktiken låg vi efter sträckan tvåa med 4,3 sek upp till Robban och 4,4 ner till Rydin.
SS3 var bara dryga fyra kilometer men verkligen värd att åkas. Där lyckades vi återigen vara snabbare än Robban med 0,6 sek och med Binbach borta betydde det en sträckseger med tillhörande värdefulla SS-poäng (4,4).
På transporten till servicen märkte jag att något inte stod rätt till med styrningen. Bilen var otroligt tungstyrd på asfalten så elservon räckte inte ens till. Min slutsats blev att differentialen hade skurit vilket innebär helt stum diff. Inte bra men körbart på grus.
Jag tyckte även att bakänden sladdade lite onödigt mycket. Gissa om jag skämdes då Stig-Åke på servicen diskret påpekade att jag hade ett däck av annat märke på höger bak.
Jodå, de liknar mina Dunlop men mer är det inte. Anledningen får skyllas helt på mig som hemma i verkstan bytt ut nämnda hjul tillfälligt pga en pyspunka och sen glömt bort att sätta dit den rätta sorten. Skämmigt och slarvigt.
Tre sträckor avverkade men bara en tredjedel av rallyt avklarat. Nu återstod två SS på vardera närmare två mil!
SS4 var en välkänd klassisk sträcka kallad Svalboviken på i det närmaste två mil. Välkänd för alla utom mej då kanske. Jag saknar ju det där vägminnet. Nu sladdade bilen mindre och vi åkte på riktigt bra. Trots det blev vi helt utklassade av Robert och Kapten. Vi körde på 13:49,6 och de på otroliga 13,31,2!! Inte p.g.a att vi var långsamma utan att de var så onormalt mycket snabbare (18,4 sek). Avståndet till våra andra medtävlare var ju helt i linje med övriga sträckor. Bara sex A-förare med trimmade tvåhjulsdrivna bilar var snabbare än dem!! Det vi förstått är att den sträckan innebär oerhörd prestige för hemmaförarna och därför har jag anledning tro att lokalkännedom spelade en stor roll. Hur som helst så ska bilen köras hela vägen på denna oerhört krävande tekniska, och roliga sträcka. Så där kan man säga att tävlingen var avgjord.
Men vi vet ju hur det är med rally. Allt kan hända. Själva höll vi tummarna att Differential och drivaxlar skulle hålla. Nästan lika långa SS5 var ny för de flesta och där lyckades vi hänga med bättre och tappade bara 1,6 sekunder på vinnarparet. Norling/Sundström var c:a 10 sek efter oss på SS4 respektive SS5. Så vi tog oss i mål på en mycket hedrande andraplats, väldigt nöjda med vår insats. Att Robert o Kalle vann stort och impade så enormt på SS4 är ju bara jättebra och rolig Sukkareklam.
HÄR finns detaljerade resultat
Sedan vill vi passa på att tacka Eskilstuna MK för en fantastisk rolig tävling av mycket hög klass och er generösa inställning till oss i 1300 Rallycup.
Även stort tack till Cupens tävlingssponsor Autoexpertenbutiken i Eskilstuna som hjälpte samtliga cupmedlemmar med startavgifterna. Ni är så värdefulla.
Nästa tävling blir ända nere i Karlshamn i Rally Blekinge. Men då utan min ordinarie co-driver Brittmarie. Får se vem som får rum i hennes smala stol.
Mvh
Ola Strömberg/Brittmarie Ålund
Sommaren 2018
#5 Rally Karlstad 2018-05-19
Eller Rally Biltema som den kallades för. Här fick jag med mig mycket erfarne Anders Fredriksson som ju bland annat åker med PG Andersson. Riktigt kul att han nedlät sig att sätta sig i en över trettio år gammal bil med en sjutti plussare.
Första sträckan fick alla samma tid på så tävlingen började för oss på SS2 där vi var trea. Sen tog vi två sträcksegrar och gick upp i ledning som vi behöll även på SS5 trots en andraplats. Men ytterligare tvåa efter William Binbach på sista gjorde att vi fick nöja oss med andraplatsen efter honom och Victor Johansson. En riktigt trevlig tävling med mycket snack om förr och koll på sommarstugor efter sträckorna.
Resultat HÄR
#6 Kopparsvängen 2018-06-16
Återigen var Britta vid noterna. Lite tinn start med två tredjeplatser avslutades med två sträckvinster blev omvänt resultat mot i Karlstad. Nu var det vi som drog det längre strået mot Binbach. Alltså en Cupseger men framförallt en tiondeplats totalt.
Resultat HÄR
#7 Slottssprinten 2018-07-14
Femton Sukkor på startlinjen i denna mycket populära men kanske lite korta tävlingen. Så bär den ju epitetet sprint. Började bra genom att vara tvåa på första sträckan men sen försvann bromsarna pga en trasig slang vi inte kunde byta så det blev att kasta in handduken. Genom Cupens kluriga poängsystem så blev vi inte lottlösa utan plockade ändå in dryga tio poäng …som sen skulle visa sig oanvändbara vid säsongsslutet. William Binbach/Victor Johansson vann före Robert Andersson/Kapten Karlsson.
Resultat HÄR










